Syftet med studien är att belysa kommunikationen mellan sjuksköterskorna på SAH och hospice då patienter läggs in på hospice för en stödplats. Syftet är även att finna svar på om det finns eventuella brister och/eller styrkor i denna kommunikation samt att finna förslag till förbättring. Tio sjuksköterskor i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades enligt innehållsanalys där tre huvudkategorier och fjorton underkategorier framkommit. Huvudkategorierna innefattar brister, styrkor och förslag till förbättring.

Aim: The aim of this study was to investigate relatives opinions of information, interaction, support, participation and care at a hospice unit. The aim was also to investigate whether there was a difference between women and men.Method: The study is a descriptive quantitative cross-sectional study. A questionnaire with closed and open-end questions was sent out to 66 relatives to patients who had died at the hospice unit. The closed questions were analyzed with SPSS. A content analyze was used for the open-end questions.Results: The most of the relatives were fully pleased with information, interaction, support and care.

I bakgrunden beskrevs döden och döendet som en naturlig del av människans liv. För de människor som dör tillföljd av svår sjukdom beskrevs en god palliativ vård som viktig. Inom Hospice inriktas arbetet på samspelet mellan individerna med utgångspunkt i en helhetssyn, i målen för Hospice ingår också att stödja de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av att ha haft en anhörig som vårdats på Hospice. Metoden bestod av en litteraturstudie där 14 artiklar från databaserna PubMed och Cinahl klassificerades och analyserades.

Hospiceverksamheten startade i slutet av 1960-talet. Denna vårdform går ut på att försöka skapa en så god livskvalitet som möjligt i livets slutskede. En av grundpelarna i denna vårdform är att låta familjen vara med i omvårdnaden runt den sjuke. Studiens syfte är att belysa de anhörigas behov när en närstående vårdas på hospice. Studien som gjorts är en litteraturöversikt som grundar sig på texter från forskningsartiklar.

Caring for the suffering, dying patients and giving support to relatives is probably one of the toughest jobs a nurse can encounter. Palliative caring is, with different measures, the prolonging of life whereas hospice caring is giving patients a meaningful and natural journey toward death. The hospice philosophy is grounded on comfort, communication and peace. The expectation is that patients will have a dignified, peaceful death. The purpose of this study was to describe the nurse's role in palliative care.

I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson.

Döden anses vara en stressfaktor för hälso- och sjukvårdspersonal och tidigare forskning visar att detta även gäller vårdare vid hospice. Ett antal vanliga copingstrategier fungerar inte i hospicemiljön på grund av att döden är ett oundvikligt inslag där. En studie framhåller dock den låga utbrändhetsgraden bland vårdgivare på hospice och föreslår bland annat att det holistiska perspektivet på omvårdnad kan vara sammankopplat med detta till synes ambivalenta förhållande. Kan hospicefilosofin inverka på synen på döden och döendet bland hospicepersonal? En intervjustudie genomfördes med tre vårdare yrkesverksamma vid ett hospice i Sverige.

I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson.

Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskorna på Hospice hade för uppfattningar om sin egen och patienternas död, samt om deras syn på döden förändrats genom yrkesgången. Undersökningen är en kvalitativ empirisk studie med inspiration av den fenomenografiska ansatsen som analysmodell. Fem semistrukturerade djupintervjuer har gjorts, som därefter transkriberats ordagrant. Utfallsrummet utgjorde åtta beskrivningskategorier. Studiens resultat visar att sjuksköterskornas uppfattningar om döden mest relateras till livet, hur de lärt sig att uppskatta sitt liv och hur de klarar av att arbeta med något så ångestladdat som döden..

I dagens västerländska samhälle intar döden en undanskymd roll. Detta kan medföra mindre kunskap om hur man som vårdpersonal bör bemöta människor i livets slutskede. Då vårdpersonal på hospice dagligen möter människor i livets slutskede kan det finnas stor kunskap att hämta där. Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal på hospice upplever och hanterar sina känslor med att dagligen möta döende och deras anhöriga, samt att beskriva vårdpersonalens resurser som tillämpas i arbetet. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där tre sjuksköterskor och tre undersköterskor, samtliga kvinnor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor.

Syfte med detta examensarbete är att ta fram ett gestaltningsförslag för utemiljön på Byle Gårds hospice. Målsättningen är att ge besökande barn en lekvänlig utemiljö samt att tillvarata och utveckla tomtens befintliga kvaliteter för patienter, besökare (vuxna och barn) och personal. Med enkla medel vill jag lyfta fram de befintliga naturkvalitéerna på tomten och skapa en varierad och rekreativ miljö för alla åldrar. Jag vill inbjuda till rörelse runt tomten och erbjuda olika sinnesupplevelser som ger vila i det tunga allvar som vilar över hospicet, där anhöriga och personal tillbringar den sista tiden tillsammans med patienten. Som grund för gestaltningen har jag studerat forskningsbaserad litteratur om barn och deras utemiljöer samt litteratur om palliativ vård. Jag har även vid flera tillfällen intervjuat personal och fastighetsförvaltaren på Byle Gårds hospice för att tillgodose verksamhetens specifika behov i mitt utformningsförslag. En slutsats jag dragit utifrån litteraturen jag läst är att barn inte har så stort behov av traditionellt utformade lekplatser då de mest är utformade utifrån vuxnas syn på lek.

In a situation with dying patients it can be difficult for a nurse to know how to act..

Syfte: Syftet med studien var att ta del av hur vårdpersonal på Hospice beskriver sina olika känslor som uppstår i vården av patienter i livets slutskede, vilka copingstrategier de använder sig av för att bearbeta dessa känslor samt vilka faktorer som de upplever påverkar valet av copingstrategier. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Åtta kvinnliga deltagare ur vårdpersonalen på Hospice (lika fördelade mellan sjuksköterskor och undersköterskor med varierande ålder och erfarenhet) blev intervjuade. Resultat: Känslor av skuld, frustration, maktlöshet, stress och otillräcklighet upplevdes betungande. För att bearbeta dessa användes främst aktiv och problemfokuserad coping, framförallt samtal och stöd.

No abstract.

Inledning: För att få så god mänsklig omsorg som möjligt i livets slutskede behöverpatienter ha någon att dela den sista svåra tiden med. Syftet med undersökningen var att försöka förstå hur övergången mellan liv och död kan underlättas.Frågeställning: Studien avsåg att besvara fyra frågeställningar. ? Förutsättningar för samtalet med den döende vid livets slutskede? ? Är det genomförbart att vårda människor med värdighet till livets slut? ? Går det att skapa emotionella band och känslomässig närhet till patienter som befinner sig vid livets slutskede? ? Hur kan vården stödja den döende med hjälp av kultur, musik, konst?Metod: En kvalitativ undersökning valdes. Intervjuer gjordes med fem legitimerade sjuksköterskor som arbetade på Hospice.Resultatet visade att dialogen är utgångspunkten för det mellanmänskliga äkta mötet.